13.4. 2014
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2016/04/Bisfosfonater-vid-osteoporos/
onsdag 13 april 2016
lördag 9 april 2016
torsdag 7 april 2016
Väitöskirja vaikeiden murtumien paranemisen edistämisestä (Per Rosemark 2014)
http://www.med.lu.se/nyheter/140929_bosemark
Suomennosta:
Yksi kymmenestä murtumasta osoittautuu paranevan hitaasti: niissä on jokin paranemishäiriö, joka viivästyttää tai estää paranemisen. Parantumaton murtuma on invaliditeettia yksilölle itselleen ja rasitusta yhteiskunnalle ja sairaanhoidolle.
Lundin Yliopiston ortopedian tohtori Per Bosemark on tutkinut menetelmiä, joilla vaikeasti korjaantuvien luunmurtumien paranemista voi kohentaa.
Tavallisin menetelmä on siirtää potilaan omaa luukudosta,yleensä lantion suoliluusta (os iliaca) ja istuttaa murtumaan stimuloimaan uudisluun muodostusta. Tähän tosin liittyy erilaisia komplikaatioita eikä menetelmä aina johda murtuman paranemiseen. Sen takia tri Per Bosemark on tutkinut vaihtoehtoisia tapoja uudisluu-kudoksen muodostuksen stimuloimiseksi. On saatu uusia mielenkiintoisia tuloksia kombinoimalla kehoperäinen kasvua stimuloiva lääke (BMP) ja luun hajomista estävä lääke (bifosfonaatti).
BMP (Bone Morphogenetic Protein) on kehon omasta proteiiniperheestä ja sitä pystytään syntetisoimaan. Sitä voidaan käyttää luunmurtuman paranemista kohentamaan siten, että se stimuloi kehon luuta muodostavia soluja. Kuitenkin tiedetään sen myös samanaikaisesti stimuloivan kehon luuta hajoittavia soluja, osteoklasteja. Selväähän on ,että sellainen ei ole tässä yhteydessä toivottavaa. Mutta luun hajoittamistakin voidaan estää siten, että samalla tapahtuva luuta stimuloiva vaikutus säilyy. Tässä on apuna kombinoida tavallinen osteoporoosilääke, bifosfonaatti ( joka estää osteoklasteja). Näin saadaan kehittymään suurempi tilavuus uutta luukudosta ja tapahtuu murtuman vahvempi korjaantuminen.
Tri Per Bosemarkin väitökseen sisältyi neljä osatyötä, joissa tutkittiin luun paranemista luustoaktiivien lääkkeiden ja luusiirrännäisen eri kombinaatioitten vaikutuksesta. Käytettiin myös luun korvikeaineita ja omaa tai vierasta luusiirrännäistä. Voitiin tehdä johtopäätöksiä murtuman paremmasta korjaantumisesta, kun oli kombinoitu luukudossiirto, kasvuaestävä lääke ja bisfofonaatteja. Kun kaikkia kolmea osa tekijää oli, parani itse asiassa kaikki murtumat käytetyissä koe-eläinmalleissa. Sitäpaitsi luusiirrännäisenkään ei tarvinnut olla omasta kehosta peräisin. Jälkimmäinen toteamus nykypäivän kliiniseen hoitoon sovellutettuna saattaisi olla sairaanhoitoa säästävää ja potilaan komplikaatioriskejä, infektioita jne vähentävää.
Jatkossa tri Per Bosemark on ajatellut edelleen toisia lääkeainekombinaatiokokeiluja nähdäkseen voidaanko menetelmiä vielä parantaa ja jos mahdollista tehdä myös kliinisen piloottitutkimuksen..
Tri Per Bosemark väitteli aiheesta tohtoriksi 26.9. 2014.
Väitöskirjan nimi suomeksi on Luun paranemisen kohentaminen käyttämällä samanaikaisesti anabolista ja anti-katabolista farmakologista hoitoa.
BMP är ett kroppseget protein som kan framställas på syntetisk väg. Det kan användas för att förbättra läkning av benbrott genom att det stimulerar de benbildande cellerna i kroppen. Dock vet man att det samtidigt sker en stimulering av de celler i kroppen som bryter ner ben, osteoklasterna. Detta är så klart inte önskvärt. Genom behandling med ytterligare ett läkemedel, som vanligtvis används vid behandling av benskörhet, bisfosfonat, kan bennedbrytningen hindras samtidigt som den benstimulerande effekten kvarstår. Det här leder till en större volym av ny benvävnad och en starkare reparation av benbrottet.
Per Bosemark har i fyra delarbeten undersökt benläkning under inflytande av olika kombinationer av benaktiva läkemedel och bentransplantat. Även benersättningsmedel och transplantat av egen eller icke-egen benvävnad har använts. De slutsatser som kan dras är att frakturläkning förbättras vid en kombination av benvävnadstransplantation, tillväxtfrämjande medel och bisfosfonater. När alla tre ingredienserna är närvarande läker så gott som alla benbrott i de använda djurmodellerna. Dessutom behöver benvävnaden som transplanteras inte vara kroppsegen. Det senare konstaterandet skulle, infört i dagens kliniska vård, innebära besparingar för sjukvården och minska risken för patienten att drabbas av komplikationer, infektioner, etc.
Per Bosemark tänker nu gå vidare med andra försök med andra läkemedelskombinationer för att se om metoderna kan förbättras ytterligare samt om möjligt även göra en klinisk pilotstudie.
Per Bosemark disputerade vid Lunds universitet den 26 september 2014:
Avhandlingens titel: ”Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment.”
Kontakt: Per Bosemark, mobil: 0707-218622
Anna-Mi Wendel
2014-09-30
Lähdeartikkeli: Anna-Mi Wendel
Suomennos A-M Wendelin artikkelista 17.4. 2016
BMP är ett kroppseget protein som kan framställas på syntetisk väg. Det kan användas för att förbättra läkning av benbrott genom att det stimulerar de benbildande cellerna i kroppen. Dock vet man att det samtidigt sker en stimulering av de celler i kroppen som bryter ner ben, osteoklasterna. Detta är så klart inte önskvärt. Genom behandling med ytterligare ett läkemedel, som vanligtvis används vid behandling av benskörhet, bisfosfonat, kan bennedbrytningen hindras samtidigt som den benstimulerande effekten kvarstår. Det här leder till en större volym av ny benvävnad och en starkare reparation av benbrottet.
Per Bosemark har i fyra delarbeten undersökt benläkning under inflytande av olika kombinationer av benaktiva läkemedel och bentransplantat. Även benersättningsmedel och transplantat av egen eller icke-egen benvävnad har använts. De slutsatser som kan dras är att frakturläkning förbättras vid en kombination av benvävnadstransplantation, tillväxtfrämjande medel och bisfosfonater. När alla tre ingredienserna är närvarande läker så gott som alla benbrott i de använda djurmodellerna. Dessutom behöver benvävnaden som transplanteras inte vara kroppsegen. Det senare konstaterandet skulle, infört i dagens kliniska vård, innebära besparingar för sjukvården och minska risken för patienten att drabbas av komplikationer, infektioner, etc.
Per Bosemark tänker nu gå vidare med andra försök med andra läkemedelskombinationer för att se om metoderna kan förbättras ytterligare samt om möjligt även göra en klinisk pilotstudie.
Per Bosemark disputerade vid Lunds universitet den 26 september 2014:
Avhandlingens titel: ”Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment.”
Kontakt: Per Bosemark, mobil: 0707-218622
Anna-Mi Wendel
Suomennosta:
Yksi kymmenestä murtumasta osoittautuu paranevan hitaasti: niissä on jokin paranemishäiriö, joka viivästyttää tai estää paranemisen. Parantumaton murtuma on invaliditeettia yksilölle itselleen ja rasitusta yhteiskunnalle ja sairaanhoidolle.
Lundin Yliopiston ortopedian tohtori Per Bosemark on tutkinut menetelmiä, joilla vaikeasti korjaantuvien luunmurtumien paranemista voi kohentaa.
Tavallisin menetelmä on siirtää potilaan omaa luukudosta,yleensä lantion suoliluusta (os iliaca) ja istuttaa murtumaan stimuloimaan uudisluun muodostusta. Tähän tosin liittyy erilaisia komplikaatioita eikä menetelmä aina johda murtuman paranemiseen. Sen takia tri Per Bosemark on tutkinut vaihtoehtoisia tapoja uudisluu-kudoksen muodostuksen stimuloimiseksi. On saatu uusia mielenkiintoisia tuloksia kombinoimalla kehoperäinen kasvua stimuloiva lääke (BMP) ja luun hajomista estävä lääke (bifosfonaatti).
BMP (Bone Morphogenetic Protein) on kehon omasta proteiiniperheestä ja sitä pystytään syntetisoimaan. Sitä voidaan käyttää luunmurtuman paranemista kohentamaan siten, että se stimuloi kehon luuta muodostavia soluja. Kuitenkin tiedetään sen myös samanaikaisesti stimuloivan kehon luuta hajoittavia soluja, osteoklasteja. Selväähän on ,että sellainen ei ole tässä yhteydessä toivottavaa. Mutta luun hajoittamistakin voidaan estää siten, että samalla tapahtuva luuta stimuloiva vaikutus säilyy. Tässä on apuna kombinoida tavallinen osteoporoosilääke, bifosfonaatti ( joka estää osteoklasteja). Näin saadaan kehittymään suurempi tilavuus uutta luukudosta ja tapahtuu murtuman vahvempi korjaantuminen.
Tri Per Bosemarkin väitökseen sisältyi neljä osatyötä, joissa tutkittiin luun paranemista luustoaktiivien lääkkeiden ja luusiirrännäisen eri kombinaatioitten vaikutuksesta. Käytettiin myös luun korvikeaineita ja omaa tai vierasta luusiirrännäistä. Voitiin tehdä johtopäätöksiä murtuman paremmasta korjaantumisesta, kun oli kombinoitu luukudossiirto, kasvuaestävä lääke ja bisfofonaatteja. Kun kaikkia kolmea osa tekijää oli, parani itse asiassa kaikki murtumat käytetyissä koe-eläinmalleissa. Sitäpaitsi luusiirrännäisenkään ei tarvinnut olla omasta kehosta peräisin. Jälkimmäinen toteamus nykypäivän kliiniseen hoitoon sovellutettuna saattaisi olla sairaanhoitoa säästävää ja potilaan komplikaatioriskejä, infektioita jne vähentävää.
Jatkossa tri Per Bosemark on ajatellut edelleen toisia lääkeainekombinaatiokokeiluja nähdäkseen voidaanko menetelmiä vielä parantaa ja jos mahdollista tehdä myös kliinisen piloottitutkimuksen..
Tri Per Bosemark väitteli aiheesta tohtoriksi 26.9. 2014.
Väitöskirjan nimi suomeksi on Luun paranemisen kohentaminen käyttämällä samanaikaisesti anabolista ja anti-katabolista farmakologista hoitoa.
Ny forskning kan förbättra läkningen av svåra benbrott
Ett benbrott av tio uppvisar någon form av läkningsstörning med
fördröjd eller utebliven läkning. En oläkt fraktur är ett handikapp för
den drabbade och en belastning för samhället och sjukvården. Per
Bosemark, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har
undersökt metoder för att förbättra läkningen av svårläkta benbrott.
Den vanligen använda behandlingen innebär att benvävnad från
patienten själv, vanligen från den så kallade bäckenskoveln,
transplanteras till benbrottet för att där stimulera nybildning av ben.
Detta är dock förenat med komplikationer av olika slag och leder inte
alltid heller till att benbrottet läker. Per Bosemark har därför
studerat alternativa sätt att stimulera bildandet av ny benvävnad. Genom
att kombinera kroppseget tillväxtstimulerande läkemedel med läkemedel
som förhindrar bennedbrytning har man nu nått spännande resultat.BMP är ett kroppseget protein som kan framställas på syntetisk väg. Det kan användas för att förbättra läkning av benbrott genom att det stimulerar de benbildande cellerna i kroppen. Dock vet man att det samtidigt sker en stimulering av de celler i kroppen som bryter ner ben, osteoklasterna. Detta är så klart inte önskvärt. Genom behandling med ytterligare ett läkemedel, som vanligtvis används vid behandling av benskörhet, bisfosfonat, kan bennedbrytningen hindras samtidigt som den benstimulerande effekten kvarstår. Det här leder till en större volym av ny benvävnad och en starkare reparation av benbrottet.
Per Bosemark har i fyra delarbeten undersökt benläkning under inflytande av olika kombinationer av benaktiva läkemedel och bentransplantat. Även benersättningsmedel och transplantat av egen eller icke-egen benvävnad har använts. De slutsatser som kan dras är att frakturläkning förbättras vid en kombination av benvävnadstransplantation, tillväxtfrämjande medel och bisfosfonater. När alla tre ingredienserna är närvarande läker så gott som alla benbrott i de använda djurmodellerna. Dessutom behöver benvävnaden som transplanteras inte vara kroppsegen. Det senare konstaterandet skulle, infört i dagens kliniska vård, innebära besparingar för sjukvården och minska risken för patienten att drabbas av komplikationer, infektioner, etc.
Per Bosemark tänker nu gå vidare med andra försök med andra läkemedelskombinationer för att se om metoderna kan förbättras ytterligare samt om möjligt även göra en klinisk pilotstudie.
Per Bosemark disputerade vid Lunds universitet den 26 september 2014:
Avhandlingens titel: ”Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment.”
Kontakt: Per Bosemark, mobil: 0707-218622
Anna-Mi Wendel
2014-09-30
- Ett benbrott av tio uppvisar någon form av läkningsstörning med fördröjd eller utebliven läkning. En oläkt fraktur är ett handikapp för den drabbade och en belastning för samhället och sjukvården. Per Bosemark, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har undersökt metoder för att förbättra läkningen av svårläkta benbrott.
- Den vanligen använda behandlingen innebär att benvävnad från patienten själv, vanligen från den så kallade bäckenskoveln, transplanteras till benbrottet för att där stimulera nybildning av ben. Detta är dock förenat med komplikationer av olika slag och leder inte alltid heller till att benbrottet läker. Per Bosemark har därför studerat alternativa sätt att stimulera bildandet av ny benvävnad. Genom att kombinera kroppseget tillväxtstimulerande läkemedel med läkemedel som förhindrar bennedbrytning har man nu nått spännande resultat.
- BMP är ett kroppseget protein som kan framställas på syntetisk väg. Det kan användas för att förbättra läkning av benbrott genom att det stimulerar de benbildande cellerna i kroppen. Dock vet man att det samtidigt sker en stimulering av de celler i kroppen som bryter ner ben, osteoklasterna. Detta är så klart inte önskvärt. Genom behandling med ytterligare ett läkemedel, som vanligtvis används vid behandling av benskörhet, bisfosfonat, kan bennedbrytningen hindras samtidigt som den benstimulerande effekten kvarstår. Det här leder till en större volym av ny benvävnad och en starkare reparation av benbrottet.
- Per Bosemark har i fyra delarbeten undersökt benläkning under inflytande av olika kombinationer av benaktiva läkemedel och bentransplantat. Även benersättningsmedel och transplantat av egen eller icke-egen benvävnad har använts. De slutsatser som kan dras är att frakturläkning förbättras vid en kombination av benvävnadstransplantation, tillväxtfrämjande medel och bisfosfonater. När alla tre ingredienserna är närvarande läker så gott som alla benbrott i de använda djurmodellerna. Dessutom behöver benvävnaden som transplanteras inte vara kroppsegen. Det senare konstaterandet skulle, infört i dagens kliniska vård, innebära besparingar för sjukvården och minska risken för patienten att drabbas av komplikationer, infektioner, etc.
- Per Bosemark tänker nu gå vidare med andra försök med andra läkemedelskombinationer för att se om metoderna kan förbättras ytterligare samt om möjligt även göra en klinisk pilotstudie.Per Bosemark disputerade vid Lunds universitet den 26 september 2014:
- Avhandlingens titel: ”Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment.”
Lähdeartikkeli: Anna-Mi Wendel
Suomennos A-M Wendelin artikkelista 17.4. 2016
Ny forskning kan förbättra läkningen av svåra benbrott
Ny forskning kan förbättra läkningen av svåra benbrott
Ny forskning kan förbättra läkningen av svåra benbrott
Ett benbrott av tio uppvisar någon form av läkningsstörning med
fördröjd eller utebliven läkning. En oläkt fraktur är ett handikapp för
den drabbade och en belastning för samhället och sjukvården. Per
Bosemark, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet, har
undersökt metoder för att förbättra läkningen av svårläkta benbrott.
Den vanligen använda behandlingen innebär att benvävnad från
patienten själv, vanligen från den så kallade bäckenskoveln,
transplanteras till benbrottet för att där stimulera nybildning av ben.
Detta är dock förenat med komplikationer av olika slag och leder inte
alltid heller till att benbrottet läker. Per Bosemark har därför
studerat alternativa sätt att stimulera bildandet av ny benvävnad. Genom
att kombinera kroppseget tillväxtstimulerande läkemedel med läkemedel
som förhindrar bennedbrytning har man nu nått spännande resultat.BMP är ett kroppseget protein som kan framställas på syntetisk väg. Det kan användas för att förbättra läkning av benbrott genom att det stimulerar de benbildande cellerna i kroppen. Dock vet man att det samtidigt sker en stimulering av de celler i kroppen som bryter ner ben, osteoklasterna. Detta är så klart inte önskvärt. Genom behandling med ytterligare ett läkemedel, som vanligtvis används vid behandling av benskörhet, bisfosfonat, kan bennedbrytningen hindras samtidigt som den benstimulerande effekten kvarstår. Det här leder till en större volym av ny benvävnad och en starkare reparation av benbrottet.
Per Bosemark har i fyra delarbeten undersökt benläkning under inflytande av olika kombinationer av benaktiva läkemedel och bentransplantat. Även benersättningsmedel och transplantat av egen eller icke-egen benvävnad har använts. De slutsatser som kan dras är att frakturläkning förbättras vid en kombination av benvävnadstransplantation, tillväxtfrämjande medel och bisfosfonater. När alla tre ingredienserna är närvarande läker så gott som alla benbrott i de använda djurmodellerna. Dessutom behöver benvävnaden som transplanteras inte vara kroppsegen. Det senare konstaterandet skulle, infört i dagens kliniska vård, innebära besparingar för sjukvården och minska risken för patienten att drabbas av komplikationer, infektioner, etc.
Per Bosemark tänker nu gå vidare med andra försök med andra läkemedelskombinationer för att se om metoderna kan förbättras ytterligare samt om möjligt även göra en klinisk pilotstudie.
Per Bosemark disputerade vid Lunds universitet den 26 september 2014:
Avhandlingens titel: ”Enhancing bone healing through concurrent anabolic- and anti-catabolic pharmacological treatment.”
Kontakt: Per Bosemark, mobil: 0707-218622
Anna-Mi Wendel
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)